ett hållbart företag

miljö, natur – kulturvård & ekoturism

Ägande innebär fantastiska möjligheter, men även skyldigheter. En skyldighet att förvalta skog och mark på bästa möjliga sätt – för den biologiska mångfalden och till kommande generationer. Därför är bra natur- och kulturvård är en självklarhet för Urnatur. Vi är tacksamma att under vår livstid få förvalta Sjögetorps fina marker

Vår verksamhet med skogseremitaget och Urnatur ger oss möjligheten att behålla skogen med dess naturvärden samt till och med öka naturvärdena genom aktiv naturvård. Det vackra landskapet vi skapar gynnar både vårt välbefinnande, samt djuren och växterna som har funnits här i en flertusenårig obruten hävd och nu hotas av den snabba förändrade markanvändningen i Sverige. Landsbygden avfolkas fortfarande. Förr var jord- och skogsbruket den ekonomiska motorn för gårdens överlevnad. Idag kan små gårdar som Sjögetorp inte längre överleva på traditionellt jord- och skogsbruk. Världen har förändrats. Vi måste helt enkelt tänka om. Urnatur kan vara ett exempel, förebild och inspiration för att det är möjligt att tänka i helt nya banor. Vi tror att det skulle finnas förutsättningar för många att bygga upp liknande verksamheter med ekoturism. Ett fantastisk sätt att både ha den vackra gammelskogen kvar och tjäna pengar på den.

levande gård

Vi vill att vår egen lilla gård Sjögetorp ska vara en levande gård, med djur som betar våra vackra naturbetesmarker. Vi har satsat på pälsfår – och då framförallt på får med fin pälskvalité.

Genom att bygga nya gärdesgårdar, slå ängsarna med lie, hamla både gamla och nya träd bidrar vi till att behålla de naturvärden som finns och skapa nya för att gynna den biologiska mångfalden. I bondens forna landskap med sina beten, ängar och bondskog möter vi ett annat förhållningssätt än i det moderna samhället. Bonden brukade istället för att förbruka. På den tiden levde människan med jorden. Det är det vi eftersträvar i Sjögetorp!

Här i Sjögetorp kan du följa med på en resa genom bondens landskap: slåtterängar med hamlade askar, naturbeten betade av våra fina pälsfår, hassellundar, åkrar fulla med stenrösen och vacker bondskog.
Självklart använder vi också skogen. Allt byggnadsmaterial och timmer till skogseremitagets stugor är handplockade ur skogen. Den årliga veden för uppvärmning av både skogseremitagets stugor och den privata bostaden kommer ifrån gårdens marker.

Förutom ved används sol för uppvärmning och viss elproduktion.
Avloppet renas genom resorption. Växterna i ett växthus tar upp överskottet av näring. Ett system där man varken behöver vattna eller gödsla – och man förhindrar dessutom på ett effektivt sätt näringsläckage. Men- så klart- man får vara mycket varsam med vad man häller i avloppet- för det får man sedan äta upp ;)

Vi är till minst 90% självförsörjande på byggnadsmaterial (virke), kött- och fisk samt grönsaker.

Måltider i skogseremitaget

Allt kött vi serverar är antingen lamm ur egen uppfödning eller lokalt vilt. Till detta serveras under våren framför allt vilda vårprimörer, under hösten grönsaker från egen ekologisk odling. Detta år har vi varit nästan helt självförsörjande på både grönsaker och kryddor. Vi kompletterar med svamp och vilda kryddor plockade runt husknuten i skogen samt med björksav. Härodlat och härplockat förvandlas sedan till en vällagad middag i genuin miljö.

Urnatur är idag medlem av ekoturistföreningen samt certifierade av Naturens Bästa.

Konsultuppdrag

Urnatur engagerar sig även utanför våra egna marker där vi bland annat åtar oss konsultuppdrag att restaurera naturreservat. Vi samarbetar också aktivt med länsstyrelsen via länets naturvårdsråd och Östra Vätterbranternas biosfärområde.

Vi har bland annat genomfört ett naturvårdsprojekt i samarbete med Ödeshögs kommun:
Det har gått ut på att öka de redan höga naturvärden kring Visjön genom skapa bra förusättning för häckningar. Här har arboristen Johnny, Christer och Håkan byggt plattformar för fiskgjusar. De har omhamlat gamla fina hamlade askar och lindar och de har byggt och satt upp uggleholkar.

 

Sjögetorps by

Sjögetorp består sedan tidigt 1800-tal av tre gårdar på tillsammans ca 117 ha och ett mantal. Vår fastighet ligger mellan de andra fastigheterna och är ca 40 ha och ¼ mantal.

Sjögetorps marker har brukats i tusentals år. På grannfastigheten har skafthålsyxor av grönsten hittats i en åker. Runt om i dagens betesmarker hittas både terrass odlingar och plockrösen från bronsåldern. Namnet Sjögetorp nämns under medeltiden och det första kartmaterialet är från 1639 då alla hus finns nere vid Visjön. 1785 storskiftades Sjögetorp och det första huset som flyttades ut var vårt boningshus och senare flyttades även granngårdarnas byggnader under tidigt 1800-tal. Det har alltid varit mycket aktivitet i Sjögetorp under 1800-talet fanns tre torp på markerna. Ett av torpen var ett Grenadgärdstorp dvs en soldats bosättning. Såväl torparna som de självägande bönderna plöjde sina åkrar, körde gödsel, slog ängarna med lie, samlade löv på de hamlade träden och byggde trägärdesgårdar. På en av uddarna i Visjön har brutits kvarnsten och en mindre tjärdal uppförts. 1921 höjdes Visjön för vattenproduktion och 1923 inköptes en stenkross för vägens underhåll. Under 1930-talet fanns en tröskförening och 1944 drogs el fram till Sjögetorp. Den först traktorn anlände på 1950-talet och i slutet av 60-talet avstyckades den första sommarstugetomten, sommargästerna hade anlänt. Mjölkproduktionen upphörde helt i Sjögetorp när Helge och Dagmar på den västra gården upphörde med mjölkkor på 1990-talet. Glädjande är att både kor, hästar och får finns kvar även om mjölkproduktionen upphört.

Sjögetorps omgivningar har förändrats på liknade sett som andra gårdar i södra Sverige. Arealen inägomark ökade fram till slutet av 1700-talet varefter skogen bredde ut sig allt mer. Under slutet av 1700-talet hade Sjögetorps tre gårdar tillsammans nästan 60 ha slåtteräng och ca 50 ha beten och endast ett fåtal hektar skog. Idag är andelen slåtteräng endast 2 ha, allt på vår fastighet och betena ca 25 ha. Skogen däremot har ökat till ca 76 ha varav huvuddelen yngre eller medelålders skog, dock finns en del äldre skog kvar huvudsakligen på vår fastighet. Anledningen till att vi har huvudsakligen äldre skog är att Olga Johansson, den tidigare ägaren var av den gamla stammen brukare som inte ansåg sig behöva slutavverka stora delar av skogen. När vi köpte gården 1993 hade även granngården i öster huvudsakligen äldre skog. Tyvärr har nu i stort sett all skog avverkats av de senaste ägarna. Även arealerna skogsbeten har förändrats radikalt. Under 1600-talet fanns nästan 90 hektar skogsbeten idag finns endast ca 3 ha kvar på vår fastighet. Slutsatsen är att endast vår fastighet idag har kvar alla naturliga ägoslag från Sjögetorps historia slåtterängar, naturbeten, skogsbeten och åkrar dessutom både hamlade träd och trä-gärdesgårdar. Detta gör vår fastighet till en unik fastighet tillsammans med ett fåtal andra fastigheter runt om i landet som då ofta är natur- eller kultur reservat i det moderna Sverige.